Artiklar

Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet

Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna.

Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet.

Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön.

Huvudsemesterperioden

Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektivavtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen.

Samråd

Om företagets inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut, dock måste detta meddelas den anställde senast två månader innan semesterns början.

Fyra veckor sammanhängande

I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni–augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid.

Tvingande ledighet

Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och arbetsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda.

I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar så att det räcker till semesterstängningen.

Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20.

25 dagar är fem veckors ledighet

Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5×25).

Nyanställda

För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester.

Exempel: Egon började den 1 januari 2023. Till semesteråret som börjar den 1 april 2023 har han tjänat in 7 betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret.

En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6% av månadslönen eller 1/21-del av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester.

Sjukdom och VAB under semester

Om en anställd blir sjuk eller behöver vårda sjukt barn under semesterledigheten har hen rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete.

Arbetsgivaren kan normalt inte bryta ledigheten

Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag.

Semesterlönen

Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle.

För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 % på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad.

I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad.

Sparade semesterdagar

Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd.

Korttidsanställda

För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste dock särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen.

Semestervikarier

För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”särskild visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Tänk på att kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar.

The post Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier

Att anställa sommarvikarier är inget man ska slarva med. Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på; särskilt eftersom det är yngre människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet.

Det skiljer sig inte så mycket åt mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man pratar om arbetsrätten och de regler som berör detta område. Många arbetsgivare tror kanske dock att det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet. Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre personer som anställs.

Vikariat eller Särskild visstid?

Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning utan att personen ska ersätta någon, där någon särskild arbetsuppgift ska utföras, som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, glassförsäljning med mera ska särskild visstidsanställning avtalas. Har företaget kollektivavtal kan däremot andra anställningsformer gälla. Det viktiga är att man låter arbetsuppgifterna styra vilken anställningsform som ska avtalas.

Viktiga tidsgränser

Tänk på reglerna om övergång till tillsvidareanställning för särskild visstidsanställning respektive vikariat. En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader

  1. under en femårsperiod, eller
  2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra.

En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.

Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Rätt till information om anställningstiden

Den som har en tidsbegränsad anställning har även rätt att få information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning.

Informera om anställningsvillkoren

Enligt lag ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en månad om anställningen är tre veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas framgår av lagen om anställningsskydd (LAS 6c §) och är i huvudsak följande:

  • arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress
  • yrkesbenämning eller titel samt en kort beskrivning av arbetsuppgifterna
  • vilken anställningsform som gäller
  • anställningstiden
  • lönen och hur ofta lönen betalas ut
  • semesterförmånerna
  • arbetstiden per dag eller vecka
  • regler för övertid och mertid och vilken ersättning som ges för detta
  • det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av

Logga in på Mina sidor på srfkonsult.se för att hämta en mall för anställningsavtal.

Viktigt med arbetsmiljön

Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att bedöma risker och konsekvenser av risktagande. En arbetsgivare är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner.

Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet. För personer som inte har fyllt 18 år, så kallat minderåriga gäller särskilda skyddsregler. För dem är vissa arbetsuppgifter till och med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa maskiner och redskap. Reglerna finns beskrivna i AFS 2012:3 som kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida.

Vad gäller vid sjukdom?

Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om anställningen är minst en månad lång. Är en kortare måste den anställde ha jobbat i 14 dagar innan arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön när den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan dess får hen istället anmäla detta till Försäkringskassan och begära sjukpenning därifrån.

Semesterersättning lägst 12 %

Alla anställningar oavsett hur korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader kan arbetsgivaren välja att betala ut semesterersättning med lägst 12% på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen. Har man till exempel kommit överens om 150 kr i timmen inklusive semesterersättning får denna delas upp på dels ren timlön (150/1,12), dels semesterersättning. Om arbetsgivaren tänker betala all semesterersättning i samband med att den anställde slutar ska semesterersättningen normalt betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen.

När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om anställningar som inte är avtalade att pågå längre tid än tre månader.

Skatteavdrag eller inte?

För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under 2023 kommer att bli mindre än 22 208 kr. Det finns ett särskilt intyg som kan laddas ner från Skatteverket som ungdomen kan fylla i och lämna till arbetsgivaren. Det behöver alltså inte lämnas till Skatteverket. Läs mer på Skatteverkets hemsida om Jämkning för skolungdom och studerande.

Var tydlig med vad som gäller på företaget

För ungdomar eller personer utan större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig.

The post Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier appeared first on Tidningen Konsulten.

Skatteförslag på väg ut på remiss

Arbetsgivaravgifter, jobbskatteavdrag, energiskatt, bränsleskatt. De är några av de områden som regeringen nu aviserar och remitterar förslag om inför höstbudgeten.

När vårändringsbudgeten presenterades var det skralt med förslag inom skatteområdet. Samtidigt aviserade finansministern att förslag på skatteområdet skulle komma. Inom ramen för Tidöavtalet vill regeringen främja att fler nya företag bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. I Tidöavtalet finns flera förslag inom skatteområdet som regeringen planerar för och är angelägen om att de kan förberedas genom remittering inför budgetpropositionen för 2024. Det beror på det ekonomiska läget och de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

Regeringen och samarbetspartiet vill att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga, och det öppnades upp för förändringar i 3:12-regelverket. Just reglerna kring fåmansföretag var inte det som lyftes när finansministern aviserade de förslag som kan komma att behandlas i höstbudgeten.

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Ett av de förslag som nu är ute på remiss handlar om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Detta ska ske genom förstärkt jobbskatteavdrag på olika sätt och sänkt skatt för pensionärer. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga- och medelhöga inkomster. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Jobbskatteavdraget föreslås även förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år.

Höjda arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgiften föreslås höjas för de yngsta genom att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas fr.o.m. den 1 januari 2024. Anledningen enligt promemorian är att det ”Därtill är det centralt att skattereglerna också utformas så att de ger förutsättningar för en hög varaktig sysselsättning och goda villkor för företagande. Eftersom utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat är det nödvändigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna”.

Energi och drivmedel

Regeringen remitterar även ett förslag om att den årliga indexeringen av skatt på drivmedel och den årliga indexeringen av energiskatten på el pausas under 2024 och 2025. Dessutom föreslås den tillfälligt utökade skattenedsättningen på s.k. jordbruksdiesel gälla även under 2024 och 2025.

Förändringar på kapitalbeskattningsområdet

Vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter föreslås bland annat att schablonavdraget höjs till 50 000 kronor från nuvarande gräns på 40 000 kronor. Beloppsgränser för beskattning av kapitalvinst vid överföring av mark eller andel i samfällighet och uppdelning i lotter genom klyvning föreslås höjas från 5 000 kronor till 42 000 kronor. Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser och beloppsgränsen för beskattning av inkomst från samfällighet föreslås även höjas från 600 kronor till 1 500 kronor. Detta förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder och förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster har sänts ut på remiss.

Fler förslag som har lämnats på remiss

Regeringen vill att det ska finnas goda incitament för företagen att investera i forskning. Experter, forskare och nyckelpersoner kan idag få skattelättnad under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. För att göra de svenska expertskattereglerna mer konkurrenskraftiga remitteras förslag om att tidsgränsen för skattelättnaden utvidgas till sju år.

Dessutom lämnas ett annat förslag om FoU-avdraget. Förslaget är av tekniska natur och innebär att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska göras mot summan av dessa avgifter. Idag görs avdraget separat mot varje del. Två andra förslag på remiss är förslag om justerad skatt på naturgrus och avfall samt höjd jämförelseränta för ränteförmån.

I samband med presentationen av vårändringsbudgeten meddelade regeringen att man under våren kommer att remittera ett förslag om sänkt skatt på plastpåsar eller ett borttagande av skatten. Det förslaget är nu på remiss och skatten för de vanliga plastpåsarna föreslås sänkas från tre kronor till 50 öre från och med den 1 januari 2024.

The post Skatteförslag på väg ut på remiss appeared first on Tidningen Konsulten.

Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först

Sugen på att stanna kvar och jobba utomlands några månader efter semestern i sommar? Är du byråledare och vill erbjuda distansarbete även utomlands för vara en mer attraktiv arbetsgivare? – Varken lagstiftning eller praxis har hunnit med när det gäller regleringen av distansarbete. Det finns ett antal saker man verkligen måste ha koll på för att det ska bli bra för båda parter, konstaterar Mia Fransson, jurist vid Almega.

Mia Fransson är ansvarig för internationella arbetsrättsfrågor vid arbetsgivarorganisationen som samlar 11 500 medlemsföretag i ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Hon hjälper medlemsföretagen inför och under domstolsförhandlingar samt svarar löpande på deras frågor. Oavsett ingång brukar hennes svar börja med en serie motfrågor som klargör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som ska vistas utomlands: Var? Hur länge? Vilka regler gäller där för arbete, försäkringar, sjukvård och skatt?

– Sedan pandemin startade 2020 har vi märkt ett ökat intresse för att distansarbeta utomlands, det som också kallas för workation. För många yrken är det ju, i alla fall i teorin, möjligt att jobba var som helst så länge man har sin laptop och en stabil uppkoppling. Men i praktiken är det långt ifrån så enkelt.

Kan göras hemma

Tidigare jobbade personer utomlands för att arbetsgivaren behövde den kompetensen på plats, exempelvis för att stötta upp ett dotterbolag eller för att etablera sig på en ny marknad. Alternativt tog man anställning hos en utländsk arbetsgivare.

– Då behövde man vara på den platsen för att kunna göra sitt jobb. Så är det inte med distansarbete utomlands. Det finns då inget syfte för arbetsgivaren med att arbetet utförs utomlands. Den enskilda individen är utomlands för att den vill det och arbetsgivare tillåter det. Det påverkar parterna arbetsrättsligt, försäkringsrättsligt och skatterättsligt på ett sätt man måste ha kontroll på, konstaterar Mia Fransson.

Olika regler

Eftersom det inte ens inom EU finns gemensamma regler för vad som gäller workation för medarbetare är Mia Franssons råd att man går mycket grundligt till väga och tar reda på vad som gäller i Italien, Spanien, Thailand, Australien eller var man nu vill jobba ifrån i stället för från det ordinarie tjänstestället.

– Frankrike har till exempel en lagstiftning som säger att arbetsgivaren inte får ta kontakt efter arbetstid och att man inte får ta sin lunchrast framför datorn. Där, och i Italien, måste man också registrera in sig i deras försäkringssystem även om man ”bara” jobbar där några månader, om man inte har ett A1-intyg som visar att man ligger kvar i svensk socialförsäkring.

– I Tyskland finns det risk att företaget, enligt deras bokföringslag, måste anses ha ett fast driftställe där, om den som arbetar på distans har rätt att teckna avtal och sitter i företagets ledningsgrupp eller står för majoriteten av omsättningen för företaget, säger Mia Fransson och understryker:

– Men det självklara är ju rätt arbets- och uppehållstillstånd. Plus A1-intyget från Försäkringskassan som visar att man har en socialförsäkring från sitt hemland.

Mer information

För arbetsgivaren är det viktigt att komma ihåg att arbetsgivaransvaret följer med utomlands. Det gäller också kraven på rätt arbetsmiljö. Det som dock inte följer med är kollektivavtalen, som enbart gäller vid arbete i Sverige. Däremot gäller vissa delar av kollektivavtalens försäkringar även vid arbete i utlandet. Exempelvis gäller pension, sjukförsäkring eller arbetsskador.

– Grundtipset är att man gör tilläggsavtal som anger hur länge arbetstagaren ska vara borta, vad hen ska arbeta med, när hen ska arbeta på dygnet, var arbetsplatsen finns och annat som återfinns i kollektivavtalen, säger Mia Fransson.

– Men sedan kompliceras saken ytterligare om den anställde stannar borta en längre tid och då kan bedömas få en allt starkare anknytning till landet hen jobbar i. Enkelt uttryckt kan det landets lagar då, enligt Romförordningen, få företräde framför svenska lagar och regler, om det landets lagar gynnar den svagare parten, alltså arbetstagaren. Exempelvis gäller detta vad som kan vara grunden för en uppsägning.

The post Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först appeared first on Tidningen Konsulten.

Ett steg närmare elstödet

Nu har de svenska reglerna om elstöd till företag beslutats av regeringen. Precis som utlovat kommer företag i elområde 4 att få ersättning med 79 öre per kilowattimme och företag i elområde 3 med 50 öre per kilowattimme. Stödet avser förbrukning under referensperioden oktober 2021–september 2022. Från och med den 30 maj 2023 kan företag ansöka om elstödet hos Skatteverket. Sista dagen att ansöka är den 25 september.

Vem kan få stöd?

En förutsättning för att få elstödet för företag är att man ansöker hos Skatteverket. Ansökan kan lämnas under perioden 30 maj till och med den 25 september 2023. Beslutet om stöd måste fattas av Skatteverket senast den 31 december 2023. Utbetalningen av stödet kommer att göras på företagets skattekonto.

Utöver ansökan måste en rad villkor vara uppfyllda. Stödet kan lämnas till juridiska personer och enskilda näringsidkare. Dessa fyra grundläggande villkor måste vara uppfyllda enligt förordningen.

  1. Företaget hade rätt att ta ut el i en uttagspunkt enligt ett avtal med ett nätföretag den 17 november 2022.
  2. Uttagspunkten finns i något av de två sydligaste elområdena (elområdena 3 och 4).
  3. El togs ut för förbrukning i uttagspunkten någon gång under oktober 2021–september 2022 (referensperioden).
  4. Uttaget av el berättigar inte till elstöd enligt förordningen om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022.

En näringsidkare som upphört att bedriva näringsverksamhet efter den 17 november 2022 har rätt till elstöd under förutsättning att villkoren 1–4 är uppfyllda.

När har ett företag inte rätt till stöd?

För att ett stödberättigat företag ska kunna få elstöd behöver det vara godkänt för F-skatt alternativt uppfylla samma krav som för F-skatt om godkännande inte finns. Det får inte heller finnas skatte- eller avgiftsskulder eller andra allmänna mål som har överlämnats till Kronofogden för indrivning. Stöd får inte heller lämnas till företaget som är i likvidation eller försatt i konkurs.

Företag och organisationer med fastprisavtal för sin hela elförbrukning som började gälla före den 24 februari 2022 och som fortfarande gällde med samma fasta pris den 24 februari 2023 inte kommer vara stödberättigade.

Hur stor är ersättningen?

Elstödet lämnas för framtida elkostnader. Av praktiska skäl ska stödet beräknas utifrån en historisk förbrukning av el. Elstödets storlek beräknas utifrån den mängd el som tagits ut för förbrukning under referensperioden oktober 2021–september 2022. Företag och organisationer i elområde 4 får 79 öre per förbrukad kilowattimme. Företag och organisationer i elområde 3 får 50 öre per förbrukad kilowattimme. Stödet betalas ut med maximalt kan få 20 miljoner kronor per organisation och företag.

Ge behörighet till ombud att lämna in ansökan om elstöd

Vill du att någon annan ska kunna lämna in ansökan om elstöd för ditt företag? Då behöver du komplettera behörigheterna för deklarationsombudet. Den nya ombudsbehörigheten ”Elstöd företag ombud” finns nu i e-tjänsten Ombud och behörigheter.

The post Ett steg närmare elstödet appeared first on Tidningen Konsulten.

Kontrollera och se över uppgifterna i deklarationen

Förra vecka den 14 mars öppnade Skatteverket möjligheten att lämna in inkomstdeklaration 1 för fysiska personer. Det är startskottet för deklarationstider för företag och fysiska personer. Redan första dygnet deklarerade över 1 miljon personer! Idag en vecka senare har över 2 miljoner personer deklarerat. Vi kommer under de närmsta veckorna ge tips och nyheter om årets deklaration för dig som är företagare och privatperson. I den här artikeln tar vi upp vikten av att kontrollera sina uppgifter och deklarera i tid. Eller borde man kontrollera uppgifterna tidigare och löpande under året?

Kontrollera uppgifterna i deklarationen

Sedan 1 januari 2019 lämnar alla arbetsgivare in uppgifter om lön och avdragen skatt för dig som anställd varje månad. Din lönespecifikation blir en kvittens på vilket skatteavdrag som arbetsgivaren har gjort och betalt in för just dig. Via Skatteverkets Mina Sidor kan du sedan säkerställa att det skatteavdrag som arbetsgivaren ska ha rapporterat överensstämmer med de uppgifter du har på lönespecifikationen. Uppgifterna uppdateras varje månad. Så i stället för att kontrollera uppgifterna nu i samband med deklarationen borde vi ta som vana och logga in på Skatteverket och se att uppgifterna stämmer mot våra lönespecifikationer. Då ligger man som anställd närmare i tid om det skulle vara fel och det blir lättare att korrigera.

De allra flesta uppgifterna i deklarationen förtrycker Skatteverket. Även om de är förtryckta så ska du kontrollera dem mot de uppgifter som du har fått. De kan ha ändrats. I vissa fall lämnas ingen kontrolluppgift och då behöver du själv fylla i uppgifterna i deklarationen. En bank har till exempel ingen skyldighet att lämna en kontrolluppgift om ränteutgiften understiger 100 kr sammanlagt hos banken. Detsamma gäller om den totala inkomsträntan hos banken understiger 100 kr.

Kontrollera att uppgifterna i deklarationen stämmer – kontakta motparten om det har blivit fel och se vad som är rätt. Deklarationen justerar du genom att fylla i de rätta uppgifterna.

Lämna momsdeklaration för helårsredovisning

Driver du enskild näringsverksamhet och redovisar momsen helårsvis är det dags att lämna in momsredovisningen den 12 maj. Lättast är att göra det i samband med att man lämnar inkomstdeklarationen och då genom Skatteverkets e-tjänsten Lämna momsdeklaration.

Har du inför årets momsredovisning fått en momsdeklaration på papper och inte vill ha det i framtiden? Skatteverket planerar r att sluta med pappersutskick av momsdeklarationen. Idag skickas det ut till 40 % av alla momsregistrerade men det är mindre än 10 % som lämnar sin deklaration på papper. Det finns idag en funktion under Mina Sidor där man redan nu kan välja att man enbart vill göra momsdeklarationen digitalt och som följd får man inte deklarationen hemskickad.

Se över debiteringen av preliminär skatt

Som företagare kan det också vara bara att se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Kanske går verksamheten bättre 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög? Som företagare behöver du se över din preliminära debitering löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet.

Målet är att preliminär skatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt. Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna.

Deklarera digitalt innan 30 mars och få tillbaka pengarna i april

Skatteverkets e-tjänsten Inkomstdeklaration har som sagt redan öppnat och man kan logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver man godkänna sin deklaration digitalt senast den 30 mars. Man får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen och man måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.

Lämna in deklarationen på papper

Alla kan inte lämna in inkomstdeklarationen digitalt eller kanske inte heller vill. Precis som tidigare år kommer Skatteverket att ha 39 tillfälliga brevlådor runt om i landet. De kommer att ställas ut den 21 mars och kommer att tas bort efter den 2 maj. Här hittar du adresserna där de tillfälliga postlådorna kommer att finnas.

Vill man hellre posta sin deklaration kan det vara bra att tänka på att posta den i god tid så att den kommer fram i tid. Skatteverkets rekommenderar att man skickar deklarationen senast den 26 april med hänsyn till helgdagar och Postnords leveranstider. Den som är sent ute kan begära anstånd på skatteverket.se eller genom att ringa till skatteupplysningen.

En nyhet från i år är att pappersdeklarationen bara skickas ut i ett exemplar i brevet. Man får alltså ingen extra blankett i år.

The post Kontrollera och se över uppgifterna i deklarationen appeared first on Tidningen Konsulten.

Proposition dröjer: När slipper vi papperskvitton?

En av de vanligaste frågorna vi får när vi träffar medlemmar är ”hur gick det med moderniseringen av bokföringslagen?” Svaret från klimat- och näringslivsdepartementet dröjer, men Srf konsulterna följer noga ärendet.

Ni kanske minns utredningen (SOU 2021:60 ”Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen”) där Srf konsulternas Maria Albanese och Mikael Carlson deltog som experter. För många i branschen och övriga näringslivet är den intressantaste delen i den utredningen möjligheten att slippa spara ett papperskvitto efter att man fotograferat eller skannat det.

På departementet

Utredningens förslag gick på remiss och det är nu över ett år sedan (januari 2022) som remissinstanserna svarade och sedan dess har ärendet legat på det som i dag heter klimat- och näringslivsdepartementet. Vi har upprepade gånger kontaktat departementet för att stöta på, i förhoppningen att förslaget skulle kunna läggas fram som proposition av regeringen. Varje gång får vi svaret ”ärendet bereds”. Det är något av ett orakelsvar eftersom det kan betyda allt ifrån ”det ligger underst i högen” till ”vi jobbar aktivt med det”.

Aktiv bevakning

Eftersom dessa förslag är viktiga för många i branschen och vi aktivt bevakar vad som händer i frågan, tog vi med intresse del av nyheten för någon vecka sedan att riksdagen sade nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Snart klart?

Kan det vara så att ”arbete pågår” bara är ett annat sätt att säga att ”ärendet bereds”? Eller är det kanske så att dessa för näringslivet så viktiga frågor faktiskt är på gång upp på dagordningen? Vi följer det hela med spänning och hoppas att ärendet snart är färdigberett. (Jag kommer osökt att tänka på det italienska ordet ”subito” som ordagrant betyder ”direkt” men används för att säga både ”genast” och ”strax” men också ”lite senare” eller ”om en stund”.)

Läs också: Modernisering av bokföringslagen – det händer förslagen ett år senare

The post Proposition dröjer: När slipper vi papperskvitton? appeared first on Tidningen Konsulten.

Nyheter i vårändringsbudgeten

På måndagen presenterade finansministern regeringens vårändringsbudget. Några konkreta förslag till ändringar i skattelagstiften fanns inte med. Fokus ligger nu på att fokusera på områden där behoven är som störst utan att driva på inflationen.

En återhållsamhet

Det var en återhållsam vårändringsbudget som finansministern presenterade. Regeringen fokuserar på de största behoven som inte ska driva på inflationen ytterligare. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna föreslår regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs t.o.m. 31 december 2023 och att tilläggsbidraget höjs fr.o.m. 1 juli 2023.

Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås en förstärkning till regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och yrkeshögskolan. Kanske får vi se fler nya redovisningskonsulter och lönekonsulter till branschen.

Skatteförslag på gång

Utgångspunkten är att regeringen lägger budgeten på hösten och sedan har man två tillfällen att ändra budgeten för innevarande år. Vi har varit vana vid att vårändringsbudgeten innehåller en rad skatteförslag, men inte i år. Det vanliga är att de skatteförslag som lämnas i vårändringsbudgeten träder i kraft den 1 januari året därpå. Finansministern menade att förslag på skatteområdet kommer.

Vad händer då på skatteområdet? Regeringen meddelade att man under våren kommer att remittera ett förslag om sänkt skatt på plastpåsar eller ett borttagande av skatten.

Regeringen har tidigare presenterat ett förslag om att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller fram till och med den 30 juni 2023, på bl.a. diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förlängs så att en utökad nedsättning ska gälla även under andra halvåret 2023.

Vi får under våren se om regeringen har några fler förslag att presentera på skatteområdet.

The post Nyheter i vårändringsbudgeten appeared first on Tidningen Konsulten.

Oj, jag glömde…

… att begära avdrag för resor till och från arbetet i årets deklaration! Eller kanske upptäckte du att du missade ett avdrag som du har rätt till i föregående års deklaration? Ingen fara, i den här artikeln går vi igenom vad du ska göra för att rätta din deklaration eller tidigare års deklarationer.

Hur du begär omprövning av en tidigare års deklaration

Det du behöver göra om du har glömt att redovisa något, det kan både vara ett avdrag eller en inkomst, är att rätta den inlämnade deklarationen. Det gör du genom att begära en omprövning av beslutet om skatt. En omprövning innebär att Skatteverket bedömer frågan en gång till och fattar ett nytt beslut.

När du vill begära en omprövning av ett beslut skriver du vad du vill ska ändras och varför. Ibland kan det vara lättare att lämna en ny deklaration och lämna de korrekta uppgifterna. Du kan, om det behövs, bifoga kopia på de handlingar som visar ditt avdrag eller liknande. Du behöver ange vilket beskattningsår som din begäran avser. Du kan antingen skriva brevet själv eller använda en blankett från Skatteverket. Om du använder blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter som du behöver. Din begäran lämnar du till Skatteverket.

Hur långt tillbaka i tiden kan du begära omprövning? En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Det innebär att du under 2023 kan begära omprövning av den slutliga skatten för de sex tidigare beskattningsåren, dvs. för åren 2017 till 2022.

Om du inte är nöjd med ett beslut från Skatteverket

Då kan du som ett första steg begära omprövning av beslutet och du behöver då lämna in en begäran om omprövning precis som har beskrivits ovan.

Som en sista utväg är det också möjligt att överklaga ett beslut från Skatteverket. Ärendet kommer då att avgöras av förvaltningsdomstolen. Men först ska Skatteverket besluta en extra gång innan ärendet lämnas till domstolen. Du skriver ett överklagande och talar om vad du anser vara fel och varför. Du måste ange vilket beslut du överklagar och vilket beskattningsår som det handlar om. Du kan skriva ett eget brev eller använda en blankett för överklagande. Använder du blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter. Överklagandet lämnar du till Skatteverket men som mottagare ska du skriva förvaltningsrätten. Skatteverket kommer efter sitt beslut att lämna över ärendet till domstolen.

Tidsbegränsningen för när ett överklagande senast måste vara inne är densamma som vid begäran om omprövning. Du behöver inte betala något för ett överklagande, oavsett och du vinner eller förlorar. Har du betalat ett ombud för att hjälpa dig kan du få ersättning från staten om du får rätt eller delvis rätt.

The post Oj, jag glömde… appeared first on Tidningen Konsulten.

Några avdrag i deklarationen 2023

Nu börjar vi närma oss den 2 maj då inkomstdeklarationen 1 för fysiska personer ska vara inlämnad. Det innebär också att enskilda näringsidkare, delägare i fåmansföretag och handelsbolag ska deklarera om man inte har fått anstånd att lämna deklarationen. I den här artikeln tar vi upp några avdragsfrågor för dig som sålt din bostad och för dig som är enskild näringsidkare.

Avdrag för arbetsresor med egen bil

Under hösten var det många turer kring reseavdraget. För beskattningsåret 2022 som nu ska redovisas i deklarationen gäller fortfarande att schablonbeloppet för avdraget för resor till och från arbetet med egen bil är 18,50 kr per mil.

Tänk på att för att man ska får göra avdrag för resor med egen bil krävs att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda. Du behöver bl.a. gjort en tidsvinst på 2 timmar genom att använda egen bil istället för allmänna transportmedel. Även om du har använt bil men inte uppfyller förutsättningarna för avdraget får du avdrag för de utgifter du skulle haft om du hade åkt med allmänna transportmedel. Läs mer om förutsättningarna för avdrag för resor med egen bil. Skatteverket har även en tjänst där du kan beräkna ditt reseavdrag.

Försäljning av bostad

Har du sålt ditt hus eller din bostadsrätt? Då ska du redovisa försäljningen i deklarationen och funderar kanske på avdrag för utgifterna för all renovering som du har gjort?

Förbättringsutgifterna kan delas upp i två kategorier – ny-, till- och ombyggnad respektive reparationer och underhåll.

När det gäller förbättringsåtgärder som avser ny-, till- och ombyggnad eller därmed jämställda grundförbättringar (s.k. grundförbättringar) är dessa alltid avdragsgilla under förutsättning att de årligen, tillsammans med eventuella förbättrande reparationer, uppgår till minst 5 000 kr. Den tidsgräns på fem år som gäller för reparationer och underhåll, gäller inte för grundförbättringar. För grundförbättringar görs ingen prövning om de är förbättrande eller medfört ett bättre skick.

Avdragsrätten för utgifter för reparationer och underhåll är lite svårare. För det första gäller en tidsgräns. Utgifterna ska hänföra sig till försäljningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. För det andra ska åtgärderna ha medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. För det tredje krävs att reparationerna och underhållet årligen tillsammans med eventuella ny-, till-, och ombyggnationer eller andra grundförbättringar, uppgår till minst 5 000 kr.

En och samma åtgärd kan innefatta både reparation, för vilken avdrag inte ska medges, och en avdragsgill förbättring. Man skiljer på om förbättringsåtgärden är en grundförbättring, vilket innebär att fastigheten tillförs något som inte funnits tidigare, eller om förbättringsåtgärden är en förbättrande reparation. Är det fråga om en grundförbättring föreligger ”evig” avdragsrätt på samma sätt som för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder, medan en förbättrande reparation förutsätter att åtgärden gjorts inom fem år före avyttringsåret.

Skatteverket har även en e-tjänst där du kan räkna ut avdraget för renoveringar och nybyggnation.

Har du inga kvitton kvar på alla reparationer och grundförbättringar? För att få avdrag krävs att du har haft en utgift. Om du inte har kvar fakturor och kvitton som kan visa dina utgifter kan det finnas möjlighet att få avdrag för förbättringsutgifter med ett skäligt belopp. Du behöver då andra underlag som kan visa att det har skett förbättringar som ger rätt till avdrag, omfattningen av arbetet och när arbetet utfördes. Det kan vara ritningar, kontoutdrag eller liknande.

Avdragslexikon för enskilda näringsidkare

Som enskild näringsidkare har man ofta många frågor om vad som är avdragsgillt och inte. Det är också svårt att veta vad man får avdrag för. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av t.ex. förseningsavgifter, böter.

Reglarna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare skiljer sig också till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag. En enskild näringsidkare kan t.ex. inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon som dig som har en enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där.

The post Några avdrag i deklarationen 2023 appeared first on Tidningen Konsulten.