Ansvar och risk vid användning av AI
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI.
– Förhoppningsvis ger regelverket företag i Sverige och i EU goda förutsättningar för innovation och regelefterlevnad, säger Tilde Skånvik, jurist vid AI Sweden.
Ett nätverk för ansvarsfull AI-användning
AI Sweden är ett icke-vinstdrivande nätverk med cirka 170 partners från privata och offentliga organisationer samt akademin. Målet är att accelerera användningen av AI för att stärka samhället och Sveriges konkurrenskraft.
Tilde Skånvik är flitigt anlitad för att reda ut juridiken kring AI-förordningen och vad den innebär i praktiken.
– Som alltid med nya lagar tar det några år innan rättstillämpningen sätter sig och vi får praxis och klarhet i den praktiska tillämpningen. Vi inväntar också EU-kommissionens riktlinjer och standarder som ska ge stöd för tillämpningen, säger hon och fortsätter:
– Ansvaret för hur innehåll och information som genererats av AI används ligger alltid hos den som använder AI-tjänsten, oavsett syftet med användningen och vilket företag man jobbar för. Det ändras inte genom Digital Omnibus.
Lärdomar från GDPR
När GDPR trädde i kraft 2018 påverkades i princip alla företag på samma sätt. Nya dokumentationskrav och omfattande bedömningar blev snabbt en realitet. Med lärdom av detta vill EU-kommissionen nu göra införandet av AI-förordningen smidigare och mer proportionerligt.
– De stora företagen har redan processer och resurser för att löpande införa nya rutiner, likt de som AI-förordningen kräver. Mindre företag, som saknar tillgång till jurister och IT-specialister, skulle i många fall behöva använda konsulter för att klara det arbetet.
Tilde Skånvik bedömer att de föreslagna lättnaderna inom Digital Omnibus kan ge bättre förutsättningar för även små och medelstora företag att följa regelverket – och samtidigt bidra till att skapa AI-lösningar som användarna har förtroende för.
Fyra risknivåer – olika krav
AI-förordningen ställer olika krav beroende på vilken roll ett företag har, till exempel som användare, leverantör eller distributör. Dessutom delas AI-system in i fyra risknivåer, med varierande krav på dokumentation och konsekvensanalyser:
- Lågrisk-AI – till exempel AI-aktiverade videospel eller spamfilter.
- Begränsad risk-AI – till exempel chattbotar. Här finns krav på transparens; användaren ska veta att det är en AI som svarar.
- Högrisk-AI – till exempel AI-baserat urval vid rekrytering eller antagning till utbildning. Dessa system kan innebära allvarliga risker för hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter.
- Förbjuden AI – till exempel social scoring och känslomässig igenkänning. Sådan användning bedöms utgöra ett tydligt hot mot individers säkerhet, försörjningsmöjligheter och rättigheter och är därför förbjuden.
Mänskligt överinseende är avgörande
Ett grundkrav i AI-förordningen är att den som använder en AI-tjänst ska ha tillräcklig kunskap – så kallad AI literacy – och veta hur resultat ska kvalitetsgranskas och faktasäkras. Det handlar bland annat om att kunna upptäcka felaktiga slutsatser, hallucinationer och fördomsfulla resultat.
AI ska aldrig användas utan kompetent, mänskligt överinseende.
– Det är ett av AI-förordningens viktigaste budskap, och det ändras inte i Digital Omnibus, avslutar Tilde Skånvik.
Har du sparat företagets räkenskapsinformation?
Digital redovisning gör det enklare att hantera företagets ekonomi. Samtidigt kan det vara svårt att veta var alla underlag finns. Som företagare behöver du säkerställa att …
Skatteverkets id-kort försvinner – det här behöver berörda företagare veta
Skatteverkets id-kortsverksamhet ska avvecklas. Regeringen föreslår att Skatteverket från och med den 1 mars 2027 inte längre ska utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i …
Fler företag väljer digital årsredovisning – redovisningskonsulterna bidrar till utvecklingen
Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet …
Sju kontroller som minskar risken för oseriösa leverantörer
En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och skadat förtroende. Här är sju konkreta steg som hjälper dig att göra en …
Anställa sommarvikarier? Det här behöver du ha koll på
Många företag förstärker bemanningen under sommaren med sommarvikarier och feriearbetare. Men även om anställningen bara ska pågå några veckor gäller samma arbetsrättsliga regler som …
Så skyddar du företaget mot bedragare i sommar
Semestertider innebär inte bara lägre bemanning och nya rutiner. Det är också en period då bedragare passar på att rikta in sig på företag. Bluffakturor, falska mejl och påstådda …
Vad kan friskvårdsbidraget användas till?
Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen …
Laddel vid arbetsplatsen – blir permanent skattefri förmån
Nu har riksdagen beslutat att det blir en permanent skattefri förmån när den anställde laddar el på arbetsplatsen, om arbetsgivaren tillhandahåller laddningen. Samtidigt beslutades om …
Snart semestertider – så planerar du rätt
Semesterplanering brukar börja i samma fråga varje år: hur får man ihop bemanningen när många vill vara lediga samtidigt? För att lyckas krävs både framförhållning och koll på de …
Den auktoriserade redovisningskonsulten ger företagen ekonomisk trygghet – hela vägen
Många företagare funderar inte över om deras redovisningskonsult är auktoriserad. I stället står siffrorna i fokus, men det är i arbetet bakom siffrorna som kvaliteten avgörs. – …